Öppet brev till styrelsen

Good Luck Jonathan vill inte erkänna att han förlorat kontrollen över stora delar av landet för då riskerar han att förlora valet” (SvT-rapport 15 01 15)
”vi är andliga varelser som samverkar, kommunicerar och relaterar utan dömande”.
”Det som ofta ligger bakom missförstånd och besvikelser är våra förväntningar på andra människor. Därför bör vi vara uppmärksamma på vilka förväntningar vi kan tänkas bära på. Förväntningar innebär att vi försöker överföra vår egen tankevärld på någon som med största sannolikhet har en helt annan tankevärld. Om vi kan släppa våra förväntningar och krav på andra människor – eller ett speciellt resultat – kommer vi att må bättre och andra kan få förbli fria att vara sig själva.” (Ur Enhets visioner).

”Emellertid har den senaste tidens händelser (trotsandet av time-outen) övertygat oss revisorer om att styrelsen inte ämnar ändra riktning och därför kan vi i dagsläget inte se hur vi kan rekommendera årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. En naturlig följd av detta borde vara en ursäkt från styrelsens sida till medlemmarna, samt styrelsens avgång.” (Ur revisorernas brev).
Good Luck Jonathan är president i Nigeria, ett land där Boko Haram (böcker är syndigt) härjar och i förra veckan utplånade flera byar och avrättade så många som kanske 2000 civilpersoner. Samtidigt i vår värld gick två personer in på en tidningsredaktion och avrättade 12 personer för att de gör karikatyrer på Muhammed. I Ukraina slåss människor för vilket som är det sanna Ukraina, öster- eller västerländskt. Här i Sverige körde regeringen fast för att partier inte kan tala med varandra och hittade på en ”Decemberöverenskommelse” för att slippa komma överens men ändå hålla sverigedemokraterna utanför.
Alla exempel ovan handlar om bristande kommunikation. Samma händer nu inom Enhet där en konflikt började mellan språkrör och styrelsen nån gång våren sommaren 2014. Ett språkrör avgick i somras och nu uteslöts ett annat dagarna innan jul. Detta i ett parti och förening som i sina visioner framhåller just kommunikation och förståelse mellan människor och att om vi ska nå yttre fred måste vi nå inre frid. Istället har positionerna blivit mer och mer låsta och när revisionen gör ett sista försök att få styrelsen att backa för att slippa yrka på att inte bevilja ansvarsfrihet på årsmötet, tycks styrelsen se det som en krigsförklaring.
Vad är det som händer? Med kortast möjliga mån yrkas på extra möte där frågorna om styrelsens handlande och dess innehåll delas upp på två olika möten. Nu ges vi bara möjlighet att ta ställning till styrelsens ansvarsfrihet eller ej och på Årsmötet ska vi ta ställning till om uteslutningen var korrekt eller ej. Troligt är att olika personer är med på de båda medlemsmötena. Vad säger man om man kommer fram till olika svar på de två mötena. Styrelsen beviljas inte ansvarsfrihet för att de bröt mot stadgarna när de uteslöt språkröret, men Årsmötet anser att uteslutningen var riktig? Eller tvärtom. Sen kommer vi ändå inte undan frågan om ansvarsfrihet på årsmötet då bokslutet och revisionens genomgång av den måste tas. Är det verkligen möjligt att pröva styrelsens ansvarsfrihet två gånger som olika delmängder? Antingen beviljas väl inte styrelsen ansvarsfrihet eller så gör den det, både ock verkar märkligt.
Men det går att backa. Revisorerna kritiserar styrelsen kraftig men lämnar en öppning för förändring med satsen ”därför kan vi i dagsläget inte se hur vi kan rekommendera årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet”. Det innebär ju att de i morgon kan tycka annorlunda om en förändring sker. På annat sätt kan inte jag tolka det. Något som jag med välvillighet vill se som en öppning för att slippa neka ansvarsfrihet. Ta tillbaka uteslutningen, ställ in extramötet, som ändå är tveksamt om det är vederbörligen utlyst, (något jag kommer om nödvändigt att bestrida) och be om ursäkt och fundera fram till årsmötet på hur vi ska gå vidare som Enhet.
För tillfället handlar debatten om huruvida styrelsen gjort rätt eller fel, om revisorerna agerat riktigt och huruvida språkrören gjort rätt. Debatten har helt fokuserat på person istf sak. Vad rör konflikten och vad är Enhets bästa är ju vad det i grunden handlar om. Både styrelse och språkrör har genom att värna om sina åsikter och om vilka åsikter partiet Enhet ska stå för gjort det utifrån hur de vill att Enhet ska framstå utåt, alltså med Enhets bästa för ögonen. Sen beskylls den ena och andra för att vara konfliktmakare och för att försöka splittra partiet, vilket får till följd att partiet splittras.
Själv kallas jag för troll och provokatör och för att prata vargspråk. Vad är ett troll? Min definition är en som anonymt kastar ut försåtliga krokar, (trolling fiske) provocerande inlägg, för att dra igång en konflikt, men som sen inte själv deltar. Trollet visar inte sitt ansikte på något sätt enligt min bok. Men i debattforum används det allt mer som ”en som inte tycker som jag och är besvärlig i sitt ställningstagande” Något som i min värld är motsatsen till troll.
Jag blir också ifrågasatt vad jag har för rätt att uttrycka mig och vara besvärlig. Jag har varit medlem i Enhet i mer än tjugo år och som medlem anser jag att jag har den rätten. Jag har varit aktiv i föreningar som kassör och ordförande nära trettio år och politiskt aktiv de senaste tre mandatperioderna. Jag har dessutom ett jobb där jag arbetar med konflikter dagligen, samarbetssamtal och våld i nära relationer samt med barn som far illa. Så jag anser att jag har lite på fötterna. Jag talar vare sig vargspråk eller giraffspråk men däremot har jag en ledstjärna från en av mina lärare, Marion Rosen, ”-say what you see”. Jag stryker inte medhårs, jag är besvärlig och förhoppningsvis tydlig.
Tonny Molander

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − 12 =