Styrelsen censurerar brev från avhoppade språkröret Agneta

Enhets dåvarande styrelseordförande Sara XXX redigerade/censurerade i det avhoppade språkröret text i Enhets Månadsmail (oktober 2014). Styrelsen hade skrivit en text som visades för Agneta och hon framförde synpunkter på de formuleringar i texten som skulle komma från henne. Texten som Agneta hade redigerat och godkänt var:

”Agneta XXX har tyvärr meddelat att hon kommer att avgå som språkrör. Anledningen är att hon inte har möjlighet att lägga den tid hon anser behövs för att hinna vara insatt i alla frågor på det sätt som hon skulle vilja vara. Hon känner också en oro och tveksamhet för den inriktning som Enhet har nu och hur arbetet inom partiet fungerar för tillfället. Agneta kommer dock att fortsätta som aktiv medlem i Enhet, och vara en av de drivande i Göteborgsgruppen. Styrelsen tackar varmt för Agnetas stora insatser som språkrör och önskar henne välkommen åter i denna roll när hon känner att hon har möjlighet.”
Men istället så står det så här om Agnetas avgång i det utskickade månadsmejlet – utan att någon har kontaktat Agneta om denna ändring! :
”Agneta XXX har tyvärr meddelat att hon kommer att avgå som språkrör. Anledningen är att hon känner sig tveksam till att representera Enhet såsom språkrör och inte har möjlighet att lägga den tid hon anser behövs för att hinna vara insatt i alla frågor på det sätt som hon skulle vilja vara. Agneta kommer att fortsätta som mycket aktiv medlem i Enhet, och vara en av de drivande i Göteborgsgruppen. Styrelsen tackar varmt för Agnetas stora insatser som språkrör och önskar henne välkommen åter i denna roll när hon känner att hon har möjlighet.”
När Agneta sedan frågar Sara i mejl om en förklaring får hon detta svar:
”Hej Agneta! Vi ansåg att det inte alls passade in i ansvarsfull kommunikation i ett månadsmail. Vi var egentligen inte alls nöjda med texten vi ändrade till heller för vi tyckte fortfarande att det var ansvarslös kommunikation, men för att du uttryckt ditt önskemål så gjorde vi en kompromiss. Mvh Sara”.
Agneta skrev sedan denna text som lades ut i några av Enhets grupper på Facebook:
“Trots att jag inte längre är medlem i Enhet och inte med i denna grupp, önskar jag ändock göra ett inlägg och förhoppningsvis ett avslut på den långa tråden om den ”ommöblering” från styrelsens sida, av vad jag önskade att alla medlemmar kort skulle få läsa angående mitt avhopp som språkrör.
Jag inser att själva kärnan – förutom den ”negativa” meningen angående min oro för utvecklingen inom styrelsen, som styrelsen inte ansåg var ok att delge medlemmarna av olika orsaker – inte alls förstods eller uppfattades (?) av styrelsen. Detta uttrycker Wil xxx i tråden ovan på ett som jag tycker alldeles fantastiskt klarsynt sätt. Du reagerar precis som jag själv gjorde då jag läste och kände mig totalt feltolkad… Det var just denna ”ommöblering” i resten av den korta texten, som skapade en helt annan andemening och som jag blev djupt besviken på när jag läste. Vad jag själv ville uttrycka var inte alls väsentligt kändes det som, och självklart upplevde jag mig som icke-respekterad då detta gick ut till alla medlemmar. Efter denna handling kände jag att jag definitivt var färdig med Enhet, i den form och sammansättning Enhet har nu.
Mitt ifrågasättande började för ett år sedan, med de för mig mycket förvånande argumenten från medlemmar i styrelsen om tveksamhet till riksdagskandidaternas sänkta löner, som för mig var självklart och som dessutom står tydligt i partiprogrammet. Flera andra saker har byggts upp som orsak till min avgång som språkrör och som egentligen redan skedde i augusti. NVC som gång på gång användes – som jag upplevde – för att ”mästra” och kontrollera oliktänkande, frångången från visionerna som jag upplever är hela kärnan i Enhet, avsaknaden av tydlig miljöprofil i valmanifestet mm. Och nu senast denna ”behandling” av Krister där tillvägagångssättet från styrelsens sida för mig inte kan vara annat än förvånande i ett Enhets-parti. Jag har tappat förtroendet för styrelsen och känner i nuläget inte att styrelsen för medlemmarnas talan, som ju bör vara brukligt – utan att de har en egen agenda.
Trots min avgång och min tveksamhet som hela tiden stegrades, så fortsatte jag att hålla tal i valrörelsen, jag var fortfarande riksdags-kandidat. Jag fortsatte att skriva artiklar under hela min tid i Enhet, och fick också många publicerade. Tillsammans med andra engagerade Göteborgare, med Hasse xxx i spetsen, ordnade vi cirklar/träffar på olika håll, vilket vi fortsatte med även efter valet. Min övertygelse om att visionerna och politiken ligger i framtiden har inte vikit en endaste tum! Det var det som under min tid i Enhet var den starka drivkraften och gjorde att jag trots tveksamheterna och besvikelserna, körde vidare. Jag ville länge tro att jag misstolkade, ”inbillade mig” och hade missuppfattat olika situationer.
Men jag kan också betrakta det hela, allt som har skett ur ett annat perspektiv. Jag är vän av tron att vi alltid möter oss själva, att Livet speglar vårt agerande och våra attityder hela tiden. Att se mig själv som orsaken i mitt eget liv, den aktiva magneten till det som sker, har blivit ett sätt att hämta tillbaka kraft under livets gång trots olika motgångar, så även nu.
Jag tror att när vi har mod att se varför ”vissa” personer dyker upp i vårt liv och samtidigt överger tron på otur och slump – och istället tar på oss självbetraktelse-glasögonen tillsammans med en rejäl dos personligt ansvar – då har vi en chans att växa oerhört som människor! Men detta betyder självklart inte alls att man tiger still och accepterar mobbning, respektlöst beteende, maktmissbruk, utnyttjande av människor eller vad det kan handla om. Nej! Vi är här på jorden för att växa som människor och utveckla empati tror jag, och en naturlig del av den processen innebär att man står upp mot det som är fel, inhumant och orättvist. Om hållbar förändring skall kunna uppnås både på individ- och organisationsnivå bör vi agera utifrån bägge utgångspunkterna, det är min övertygelse. Och inte bara i vackra ord utan det som är en så mycket svårare utmaning för oss alla – i handling.
Så angående exemplet med felciteringen/tillrättaläggandet av min text så får jag naturligtvis själv fundera vidare på, oavsett hur fel eller inte det tillrättaläggandet anses vara, vad det är inom mig själv som gör likaledes – mot mig själv. Vilken del det är i mig själv som ”censurerar” mig själv, och jobba vidare på just det. Det förhållningssättet hjälper mig att inte fastna utan ger mig kraft att gå vidare. Tack för ordet!
Agneta xxx”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × fem =